Frågor och svar om fågelinfluensa

1. Vad är fågelinfluensa?
2. Finns fågelinfluensa i Sverige?
3. Hur smittar fågelinfluensa mellan fåglar?
4. Vilka symtom hos fåglar är typiska för fågelinfluensa?
5. Hur påvisas smitta?
6. Hur länge kan virus överleva?
7. Hur lång är inkubationstiden?
8. Kan alla fågelarter bli smittade och föra sjukdomen vidare?
9. Kan flyttfåglar från drabbade länder föra med sig fågelinfluensa till Sverige i vinter?
10. Kan smittade flyttfåglar sprida smitta via vattendrag i Sverige?
11. Vad ska man göra om man misstänker att ens djur är smittade av fågelinfluensa?
12. Vad gör Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vid ett misstänkt utbrott av fågelinfluensa?
13. Vad gör Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vid ett konstaterat utbrott av fågelinfluensa?
14. Vilken beredskap har Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt för ett utbrott av fågelinfluensa?
15. Går det att vaccinera fåglar mot fågelinfluensa?
16. Kan resande människor föra med sig fågelinfluensa?
17. Kan jag smitta min sällskapsfågel hemma i Sverige efter semester i länder drabbade av fågelinfluensa?
18. Får jag ta med fjäderfäprodukter till Sverige från länder där det förekommer fågelinfluensa?
19. Kan mina burfåglar inomhus smittas?
20. Hur vanligt är det att änder bär på fågelinfluensavirus?
21. Jag har hittat en död fågel i skogen. Vad gör jag?
22. Får jag inte ha min undulat ute på balkongen längre?
23. Jag tar vatten till mina fåglar via en sjö. Kan jag fortsätta att göra det?
24. Varför stoppar Jordbruksverket utställningar och uppvisningar med fåglar?
25. Får jag ta med mina fåglar till en utställning där de kan träffa på andra fåglar?
26. Får jag ta med mig min papegoja till sällskapsfågelklubbens möten?
27. Är det farligt att mata vilda fåglar?  
28. Kan hundar smittas genom att nosa på en död fågel?
29. Kan min katt infekteras med fågelinfluensan?
30. Jordbruksverket har beslutat om nya regler för att förebygga fågelinfluensa i svenska fjäderfäbesättningar. Vad innebär de nya reglerna?
31. Hur stor är risken för attfågelinfluensa ska påträffas hos vilda fåglar eller tamfjäderfän i Sverige?

 

 

1. ?
Fågelinfluensa, eller aviär influensa (AI), är den allvarligaste sjukdomen som kan drabba fjäderfä (framförallt tamhöns och kalkon). Sjukdomen orsakas av virus som kan ge upphov till plötsliga sjukdomsutbrott med mycket hög dödlighet hos fåglar.

Den aggressiva (högpatogena) formen (HPAI) av sjukdomen kallades förr hönspest och ger allvarliga sjukdomssymtom. AI förkommer också som en mild (lågpatogen) form (LPAI), som med tiden kan förändras och ge upphov till HPAI. AI förekommer sporadiskt världen över, och för närvarande pågår ett stort utbrott i Sydostasien.

AI orsakas av ett ortomyxovirus tillhörande släktet Influensavirus A. Influensa A-virus indelas i olika undertyper beroende på vilka proteiner som sitter på virusets yta. Man har funnit 16 H-typer och 9 N-typer. Alla HPAI-virus har hittills varit av typen H5 och H7. Influensa A-virus är en s.k. zoonos - detta innebär att det i vissa fall kan överföras från djur till människor. Svin anses vara den djurart som hittills spelat störst roll för virusets möjlighet att förändra sig och orsaka sjukdom hos människa, men på senare år har sjukdomen kunnat överföras direkt från fåglar till människa. Upp

2. Finns fågelinfluensa i Sverige?
Utbrott av fågelinfluensa har hittills aldrig påvisats hos fjäderfä i Sverige eller i andra skandinaviska länder. Däremot är det känt att aviära influensavirus av många olika typer förekommer naturligt hos sjöfåglar, framförallt hos änder. Upp
 

3. Hur smittar fågelinfluensa mellan fåglar?
Influensavirus är mycket smittsamt och stora mängder virus utsöndras med avföringen från smittade fåglar, men också från exempelvis luftvägarna när fåglarna nyser och hostar. De virus som förekommer hos vilda fåglar orsakar vanligtvis inte sjukdom hos dessa, men kan ändå smitta fjäderfä (kalkon, slaktkyckling, höns, gäss, ankor med flera. Smittspridning kan ske både direkt genom att fjäderfän går ute eller genom att vilda fåglar kommer in i hönshuset, men det troligaste är att smittan sprids indirekt t.ex genom ventilationssystemet eller genom att fågelträck fastnat på djurskötarens skor. Mellan olika fjäderfäbesättningar sker smittspridning vid t.ex. handel med levande fjäderfä, samt via föremål som redskap, kläder, foder, transportfordon, damm, fjädrar m.m. Smittan kan dessutom spridas med vinden över korta avstånd upp till cirka 100 meter. Upp

4. Vilka symtom hos fåglar är typiska för fågelinfluensa?
De kliniska symtomen kan variera med faktorer som aktuell virusstams sjukdomsframkallande förmåga, fågelart, djurens ålder, miljö etc.

  • Vid aggressiv fågelinfluensa insjuknar fåglarna hastigt. En del höns dör utan att man sett några symtom i livet. Värphöns kan i början av infektionen lägga ägg med mjuka skal, men snart slutar de helt producera ägg. Insjuknade fåglar sitter eller står ofta som i ett sovande tillstånd med huvudet mot marken. Kam och haklapp är blåaktiga och svullna. Djuren har en vattnig diarré och djuren visar tydliga symtom på törst. Dödligheten kan variera mellan 50 och 100%.
  • Vid mild fågelinfluensa dominerar symtom från andningsorganen som hosta och svullet huvud. I övrigt ses depression samt minskad foderkonsumtion och äggproduktion. Upp

5. Hur påvisas smitta?
I det akuta stadiet kan virus påvisas genom virusodling eller med s.k. PCR-teknik. Cirka en vecka efter smittotillfället kan antikroppar påvisas i blodprov. Upp

6. Hur länge kan virus överleva?
Hur länge virus överlever beror på olika omständigheter. I fågelträck från en smittad fågel kan virus överleva drygt en månad och i kroppen till en död smittad fågel i flera veckor. Vid temperaturer under nollpunkten kan virus överleva flera år. Virus inaktiveras vid hög temperatur, vid lågt pH och av de flesta desinfektionsmedel. Upp
 

7. Hur lång är inkubationstiden?
Det tar i allmänhet tre till fem dagar från smittotillfället till symtom (ibland kan det ta längre tid, som upp till 14 dagar). Upp

8. Kan alla fågelarter bli smittade och föra sjukdomen vidare?
Ja, alla fåglar är sannolikt mottagliga för infektionen. Upp
 
9. Kan flyttfåglar från drabbade länder föra med sig fågelinfluensa till Sverige i vinter?
På hösten flyttar fåglar söderut. Detta medför att vi inte förväntar oss flyttfåglar från Rumänien, Turkiet eller Kroatien över Sverige i vinter. Däremot flyger fåglar från Ryssland ner över Skandinavien och vidare söder ut. Vilda vattenfåglar bär naturligt med sig milda varianter av fågelinfluensavirus, men det är osäkert huruvida vilda fåglar kan föra med sig den aggressiva formen av influensa.
Upp
 

10. Kan smittade flyttfåglar sprida smitta via vattendrag i Sverige?
Ja, virus kan överleva i månader i vatten bl.a. beroende på vattnets temperatur. På så vis kan vattnet utgöra en risk för fjäderfän som kommer i kontakt med samma vatten t.ex. om de utnyttjar vattnet som dricksvatten eller för att bada i. Höns och kalkoner som hålls i fångenskap i kommersiellt syfte ska hållas borta från sådant vatten, till exempel dammar, som vilda fåglar kan ha varit i kontakt med. Upp
 

11. Vad ska man göra om man misstänker att ens djur är smittade av fågelinfluensa?
Om en djurägare misstänker fågelinfluensa är han eller hon skyldig enligt lag att omedelbart kontakta veterinär, som i sin tur anmäler detta till Jordbruksverket och länsstyrelsen (enligt 2 § epizootilagen). Upp
 

12. Vad gör Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vid ett misstänkt utbrott av fågelinfluensa?
Redan vid misstänkt smitta i en fjäderfäbesättning lägger Jordbruksverket ett förbud (spärr) mot att flytta levande djur, ägg, gödsel och annat som kan sprida smittämnet. Upp

När ett misstänkt fall inträffar skickas en veterinär ut till besättningen som tar ut blodprov och ombesörjer transport av djurkroppar till SVA. Där genomförs provtagning och obduktion samt analyser för att påvisa virus och antikroppar. SVA har beredskap att utföra sådana undersökningar även utanför ordinarie arbetstid. Jordbruksverket påbörjar omedelbart en smittskyddsutredning som inkluderar kartläggning av möjliga smittspidningsvägar till och från besättningen. Om smittspårningen visar att spridning kan ha skett till eller från någon besättning spärras även denna. Upp

13. Vad gör Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vid ett konstaterat utbrott av fågelinfluensa?
Om fågelinfluensa konstateras i en fjäderfäbesättning beslutar Jordbruksverket om avlivning och destruktion av samtliga djur. Därefter måste de utrymmen där djuren hållits noga rengöras och desinfekteras. Runt smittade anläggningar inrättas skydds- och övervakningsområden med minst tre respektive tio kilometers radie. Inom dessa områden gäller särskilda bestämmelser för förflyttning av levande fåglar, ägg och annat som kan sprida smittämnet. Fågelinfluensa lyder under svenska epizootilagen och EU:s gemensamma bekämpningsdirektiv. Upp

14. Vilken beredskap har Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt för ett utbrott av fågelinfluensa?
Under senare år har stort arbete lagts ner på beredskapen för smittsamma djursjukdomar. De veterinära myndigheterna har gjort förberedelser för att snabbt kunna få igång en krisorganisation som kan bekämpa ett eventuellt utbrott av fågelinfluensa i en svensk fjäderfäbesättning. Beredskapen innefattar direkta åtgärder i drabbade besättningar, men också smittspårning och olika typer av beslut för att hindra att sjukdomen sprids samt information till djurägare, allmänhet, media m.fl.

SVA har beredskap att utföra provtagning och diagnostik för fågelinfluensa även utanför ordinarie arbetstid.

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt följer utvecklingen i världen arbetar hela tiden för att förbättra beredskapen ytterligare. Samarbete sker med andra EU-länder och med andra laboratorier som utför diagnostik av fågelinfluensa. Nationellt sker också bred samverkan mellan olika myndigheter. Regelbundna övningar genomförs avseende utbrott av allvarliga smittsjukdomar djursjukdomar där alla parter som blir inblandade vid utbrotten deltar.  Upp
 
15. Går det att vaccinera fåglar mot fågelinfluensa?
Vaccinering får endast användas som bekämpningsåtgärd vid utbrott av fågelinfluensa och då efter EU-kommissionens bestämmelser. Anledningen till att man helst inte vill vaccinera fjäderfän är att vaccinet skyddar mot sjukdomssymtom, men inte mot att viruset förökar, utsöndras och sprids från fåglarna. Följden kan bli att det kan bli ännu svårare att stoppa ett utbrott. En annan risk med vaccination är att viruset lättare kan ändra egenskaper.

Fågelinfluensasmittade fåglar behandlas inte heller genom läkemedel av något slag. Eftersom sjukdomen är mycket smittsam avlivas alla fåglar med konstaterad smitta omedelbart. Upp


16. Kan resande människor föra med sig fågelinfluensa?
Ja, viruset utsöndras från den infekterade fågeln via träck och med respiratoriska sekret. Viruset kan sedan spridas vidare indirekt med kontaminerade skor, kläder eller utrustning. På så vis kan en resande föra med sig smitta. Om man dessutom för med sig fjäderfäkött från smittade djur eller t.o.m. levande fåglar kan smittan givetvis spridas vidare.  Upp
 

17. Kan jag smitta min sällskapsfågel hemma i Sverige efter semester i länder drabbade av fågelinfluensa?
Det viktigaste är att överhuvudtaget undvika kontakt med vilda och tama fåglar i andra länder. Om du varit i kontakt med fjäderfä med okänd smittstatus utomlands ska du tvätta händerna noggrant, duscha och byta kläder innan du träffar din sällskapsfågel. Om möjligt bör du låta någon annan sköta fågeln under de första dagarna efter hemkomsten.
Upp

18. Får jag ta med fjäderfäprodukter till Sverige från länder där det förekommer fågelinfluensa?
EU har beslutat att förbjuda införsel av ett flertal fjäderfäprodukter från länder som är drabbade av fågelinfluensa. Dessa skyddsbeslut gäller framför allt levande djur och obearbetade produkter, men det ställs även särskilda krav på vissa bearbetade produkter.

Det finns sedan tidigare restriktioner kring införsel av animaliska produkter. Det är viktigt ur smittskyddssynpunkt att man också känner till dessa. De senaste skyddsbesluten är enbart komplement till dem.

Mer om krav vid införsel finns att läsa på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Djur & Veterinär/In- och utförsel av levande djur och Införsel av djurprodukter.

Sådana föremål som dunkuddar, dammvippor, flugor knutna för fiske och liknande produkter får fortfarande föras in utan några smittskyddsrestriktioner. Upp


19. Kan mina burfåglar inomhus smittas?
Alla fåglar kan sannolikt infekteras med fågelinfluensa, men risken att fåglar inomhus skulle infekteras är mycket liten tack vare den skyddade miljö som fåglar inomhus oftast hålls i. Se även frågan "Hur smittar fågelinfluensa mellan fåglar?". Upp
 
20. Hur vanligt är det att änder bär på fågelinfluensavirus?
Det är normalt att 20-30 procent av de vilda andfåglarna bär på milda influensavirus.
Upp

 
21. Jag har hittat en död fågel i skogen. Vad gör jag?
Att hitta enstaka döda fåglar ute i naturen är normalt. Vilda djur förolyckas, dör av svält, dödas av rovdjur och drabbas av olika infektionssjukdomar. Flera döda djur inom ett begränsat område som dött under en kort tid kan vara ett tecken på ett utbrott av en smittsam sjukdom, ett utsläpp av ett giftigt ämne eller en miljöförändring. Påträffas ett flertal döda fåglar vid samma tillfälle och inom samma område kan kontakt tas med Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) avdelning för sjukdomskontroll, 018 - 67 40 00 (växel), för att få information om fortsatta åtgärder.
Läs mer på SVA:s webbplats. Upp

22. Får jag inte ha min undulat ute på balkongen längre?
Enstaka sällskapsfåglar berörs inte av Jordbruksverkets nya regler. Det går bra att låta undulaten stå i sin bur på balkongen även i fortsättningen. Upp
 
23. Jag tar vatten till mina fåglar via en sjö. Kan jag fortsätta att göra det?
Ja, under förutsättning att det inte tas från ytvattnet. Du får däremot till exempel inte ge fåglarna vatten från en damm med stillastående vatten eller andra ytvattenreservoarer som vilda fåglar vistats vid utan att behandla vattnet behandlat så att eventuella virus har avdödats.
Upp  

24. Varför stoppar Jordbruksverket utställningar och uppvisningar med fåglar?
Att begränsa möjligheten att arrangera utställningar och uppvisningar är en ren försiktighetsåtgärd. Om fågelinfluensan skulle komma till Sverige kan smittan få en mycket mer omfattande spridning om en smittad fågel finns med vid denna typ av arrangemang. Därför väljer vi att införa denna begränsning. Jordbruksverket kan ge undantag från förbudet efter en riskbedömning och skriftlig ansökan. För närvarande ser vi dock inte att det kan finnas möjlighet att medge undantag. Upp

25. Får jag ta med mina fåglar till en utställning där de kan träffa på andra fåglar?
Nej, i de flesta fall får du inte det. Utställningar och liknande arrangemang med fåglar är förbjudna i landet. Sällskapsfåglar som hålls i privatbostäder är dock undantagna från förbudet. När det gäller utställningar utanför Sverige är det en fråga för varje enskilt lands myndigheter. Ta kontakt med dem direkt eller genom landets ambassad. EU-länder tillämpar i stort samma regler som Sverige. Upp  

26. Får jag ta med mig min papegoja till sällskapsfågelklubbens möten?
Det går bra. Förbudet mot marknader, utställningar och andra träffar med fåglar gäller inte sällskapsfåglar som hålls i privatbostäder.
Upp  

27. Är det farligt att mata vilda fåglar?  
Nej, den aggressiva varianten av fågelinfluensa finns inte i Sverige i dagsläget, och bara ett litet antal människor i världen har fått sjukdomen. I de flesta fallen har de handskats mycket närgånget med sjuka eller döda tamfjäderfän. Att mata vilda fåglar iSverige innebär alltså ingen risk för att smittas av fågelinfluensa.

För att undvika smittspridning till tamfågelbesättningar, och då inte bara om det skulle gälla fågelinfluensa, bör man alltid tvätta sig med tvål och vatten, samt byta kläder och skor innan man går från kontakt med vilda fåglar till kontakt med tamfåglar. Upp
 

28. Kan hundar smittas genom att nosa på en död fågel?
Det finns inga rapporter om hundar som infekterats med fågelinfluensa. Hundar har ätit, nosat på och apporterat fåglar i alla tider. Det finns ingen anledning till oro för att sällskapshunden ska infekteras. Upp
 

29. Kan min katt infekteras med fågelinfluensan?
Det är mycket liten risk att svenska katter nuläget skulle bli infekterade genom kontakt med vilda fåglar i Sverige. Men kattdjur kan infekteras med fågelinfluensa, det har man bl.a sett vid utbrott i Sydostasien. Upp

30. Jordbruksverket har beslutat om nya regler för att förebygga fågelinfluensa i svenska fjäderfäbesättningar. Vad innebär de nya reglerna?
För höns och kalkoner som hålls i kommersiellt syfte gäller följande:

  •   De ska inte komma i kontakt med flyttfåglar.
  •   De ska hållas inomhus. Om fåglarna inte kan tas inomhus ska de utfodras och ges vatten inomhus eller under skydd utomhus som förhindrar att de kommer i kontakt med flyttfåglar.
  •   De ska inte ges vatten från öppna vattenytor där det finns en risk att flyttfåglar vistas, om inte detta vatten behandlats mot virus.

Andra fåglar: Utställningar och liknande arrangemang med fåglar är inte tillåtna. Jordbruksverket kan ge undantag från förbudet efter en riskbedömning och skriftlig ansökan. För närvarande ser vi dock inte att det kan finnas möjlighet att medge undantag.

För andra fåglar som hålls i fångenskap gäller Jordbruksverkets allmänna råd; att ta in fåglarna om det är möjligt. Om detta inte är möjligt ska fåglarna utfodras på skyddade platser. Upp

31. Hur stor är risken för att fågelinfluensa ska påträffas hos vilda fåglar eller tamfjäderfän i Sverige?
Fågelinfluensa har påträffats i Europa och det finns risk för att viruset kan komma till Sverige, antingen genom vilda fåglar eller via tama fåglar som importerats eller smugglats in i landet. Det är förbjudet att föra in levande fåglar och fågelprodukter till Sverige från områden med fågelinfluensa och Jordbruksverket kommer att utöka provtagningen på vilda fåglar under våren. Jordbruksverket följer noga den internationella utvecklingen och gör kontinuerliga analyser av situationen tillsammans med andra myndigheter. För att minimera risken för att svenska fjäderfäbesättningar ska smittas har Jordbruksverket infört regler som bl.a. innebär att alla fjäderfän ska hållas inomhus. Upp

Kopierat med tillstånd från SVA.