Klarläggande vad det gäller ILT-virus
 

Sva kommer under hösten att omarbeta och utöka informationen om ILT på sin webbsida. Tillsvidare gäller vad som står idag. Där finns en formulering i en länkad artikel från Svenska Veterinärtidningen och på sidan som handlar om vaccin mot ILT (www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Fjaderfa/Vaccination/Vaccination-mot-ILT) att man bör undvika att blanda vaccinerade och ovaccinerade höns i en hönsflock där djuren har nära kontakt med varandra. Orsaken är att om vaccinviruset sprids från vaccinerade till ovaccinerade höns kan det orsaka sjukdom. Det finns tydliga tecken på att detta har inträffat i andra delar av världen. Både levande och vaccinvirus och vilda virusstammar av ILT-virus kan alltså förändras (mutera) och nya varianter med andra egenskaper kan uppså. Detta gäller alltså under den tid då det vaccinerade djuret kan utsöndra vaccinvirus.

SVA planerar inte att pmpröva sina rekommendationer vad gäller vaccinering mot ILT. Ett avdödat vaccin mot ILT, ett så kallat rekombinant vaccin, finns att köpa i vissa länder, men är i dagsläget, inte tillåtet att använda i Europa.

Viruset, i dess olika former, är alltså en mycket komplicerad fråga, som vi dessvärre får acceptera att leva med tillsvidare.

Du som skyddar dina höns mot ILT-utbrott genom att vaccinera, tänk då på, att vaccinering tänk då på att följa tillverkarens rekommendation om  fyra veckors tid mellan sista vaccination och utställning! Fyra veckor efter vaccination är risken för spridning av ILT-vaccinvirus liten.

 

Smittskyddsansvariga SRF Olle Olsson & Fredrik Persson

Dèsirèe Jansson SVA.

Frågor om sjukdomen ILT och smittspridning  

1. Kan höns få en "vanlig förkylning" eller är allt farligt?

2. Är symtomen samma på ILT som på Newcastle och fågelinfluensa?

3. Kan man resistensavla bort ILT?

4. Kan lanthöns också få ILT?

5. Är det sant att det inte finns ILT i Sydsverige?

6. Är ILT väldigt smittsamt?

7. Om en eller två hönor nyser en dag och ingen annan nyser måste jag misstänka ILT då?

8. Kan man få ILT om man köper djur som ser väldigt friska ut?

9. Stämmer det att man inte får ILT på djur som är i bra kondition och som vistas i en mycket bra miljö?

10. Kan jag eller mina barn bli sjuka om vi umgås med ILT-sjuka djur?

11. Min höna har haft ILT, hur länge har då kycklingarna efter henne immunitet?

12. Kan småfåglar få ILT?

13. Är det sant att ILT inte går över via ägg?

14. Är det farligt att äta ägg efter ILT-smittade/vaccinerade djur?

15. Varför blir en del djur jättesjuka när det knappt märks på vissa?

16. Varför verkar det som om vuxna djur blir sjukare än ungdjur?

17. Om jag har en sjuk tupp med svullna ögon och ingen annan av mina 28 djur är sjuka, kan det vara ILT då?

18. Varför visste inte min veterinär vad ILT var för något när jag ringde?

19. Jag var på propagandautställning förra året och fick med mig sjuka djur hem, mina gamla blev inte sjuka, har mina djur antikroppar mot ILT då?

20. Om man tittar på SVAs hemsida så är antalet ILT-utbrott inte så många. Stämmer siffrorna eller finns det fler utbrott som inte är med i listan?

21. Vad händer med mina höns om obduktion visar att de har ILT? Kommer Jordbruksverket och avlivar dem?

22. Kan ILT ha spritts från importerade "industrihöns"?

23. Har ILT alltid funnits i Sverige eller har den spritts de senaste åren?

24. Jag har silkeshöns och dvärgkochin. Varje år brukar jag förbarma mig över ett 20-tal värphöns från en "hönsfabrik" i närheten. Hönorna brukar alltid bli förkylda och en del dör efter en tid. En vän till mig tror att de har ILT. Beror det på att de är sönderavlade och inte tål att leva vanligt hönsliv (de har suttit i bur hela sitt liv)? Eller beror det på att de har sjukdomar på hönseriet?

25. Kan kalkoner få ILT?

26. Är ILT, Newcastle och fågelinfluensa samma sjukdom?  

Frågor om behandling

1. Hur sjuka ska mina djur vara för att jag måste kontakta veterinär?

2. Kan jag ge antibiotika till mina höns om de har fått ILT?

Frågor om provtagning

1. Hur gör jag om jag vill skicka in djur för obduktion och vad kostar det?

2. Vad kostar det att ta blodprov?

3. Hur många ägg måste jag skicka in för provtagning för att få ett absolut säkert resultat?

4. Kan jag provta mina djur före vaccinering?

 

1. Kan höns få en "vanlig förkylning" eller är allt farligt?

Svar: Höns kan bli förkylda (det vill säga drabbas av luftvägsinfektion) av många olika smittämnen (virus, bakterier, mykoplasmer och svampar). Oftast är symtomen milda och fåglarna tillfrisknar av sig själva, utan behandling, inom några veckor. Vid mild luftvägsinfektion brukar det varken finnas anledning att försöka ta reda på orsaken genom provtagning eller att behandla fåglarna med antibiotika. Många gånger är orsaken virus och då hjälper inte antibiotika.

Allvarliga luftvägsinfektioner med hög dödlighet ses vid infektion med några enstaka smittämnen. Newcastlesjuka, fågelinfluensa och infektiös laryngotrakeit (ILT), som alla orsakas av virus, är några exempel på sådana sjukdomar.
[till början]

2. Är symtomen samma på ILT som på Newcastle och fågelinfluensa?

Svar: Infektiös laryngotrakeit (ILT), Newcastlesjuka och fågelinfluensa kan orsaka liknande symtom, till exempel andningssvårigheter, pipande eller rosslande andning, nysning, hosta, ögon- och näsflöde, sänkt äggproduktion och hög dödlighet. För att ställa korrekt diagnos krävs obduktion och/eller analys av organprover, blod eller ägg.

Symtomen skiljer sig i viss mån mellan sjukdomarna. Vid ILT är det vanligare än vid Newcastlesjuka och fågelinfluensa att fåglarna visar tydliga andningssvårigheter (de gapar eller kippar efter luft.) Dessutom hostar fåglar med akut ILT ofta upp blod eller slem som fastnar på fjädrarna eller på inredningen. Sådana symtom är mindre vanliga vid Newcastlesjuka och fågelinfluensa. Det som också skiljer sjukdomarna åt är att Newcastlesjuka och fågelinfluensa ofta även orsakar symtom från andra organ än luftvägarna. Sådana symtom kan vara diarré, kramper, vinglighet, darrningar, snedsställning av huvudet och blå eller röd missfärgning av huden på ben och kam.
[till början]

3. Kan man resistensavla bort ILT?

Svar: Det finns inga vetenskapliga belägg för att man kan resistensavla bort ILT, och i praktiken skulle det vara svårt. Detta utesluter naturligtvis inte att ärftliga faktorer kan spela en viktig roll.

Man kan jämföra med det närbesläktade viruset som orsakar
hönsförlamning (MDV). MDV finns i praktiskt taget alla hönsbesättningar och orsakar sporadiska dödsfall. I stort sett alla kycklingar infekteras i tidig ålder. Många olika faktorer avgör om fågeln senare i livet blir sjuk. Några sådana faktorer är virusets egenskaper (olika stammar av MDV kan vara olika aggressiva), hönsens allmänna hälsotillstånd, hur mycket virus som finns i besättningen och ärftliga egenskaper hos kycklingarna. Genom att avla på äldre höns som aldrig visat sjukdomssymtom kan man därför på några generationer minska djurens ärftliga benägenhet att insjukna av infektion med MDV.

För ILT är situationen helt annorlunda. Det finns många besättningar i Sverige som är helt smittfria. I sådana flockar kan allvarliga ILT-utbrott inträffa om hönsen infekteras av ett ILT-virus. Utan närvaro av ILT-virus går det inte att selektera fram fåglar med ärftlig lägre känslighet. Å andra sidan finns besättningar som har smittats med ILT-virus och där en del av hönsen är latenta smittbärare. Sådana fåglar bär på ILT-virus och utsöndrar periodvis virus, men blir inte själva sjuka. I latent ILT-smittade flockar inträffar inte allvarliga ILT-utbrott. Kycklingar som kläckts i latent smittade flockar kan insjukna i ILT under sin uppväxt, men i regel utvecklar de successivt motståndskraft. Om de insjuknar beror på hur mycket ILT-virus som utsöndras från äldre höns, hur aggressiv just den ILT-stammen är och på fåglarnas förmåga att utveckla motståndskraft. Kycklingar och ungfåglar får dessutom ofta lindrigare symtom av ILT än vuxna höns. Flocken förblir smittad generation efter generation och ILT utgör sällan ett allvarligt hälsoproblem. I denna situation är det svårt att skilja på fåglar som blivit naturligt immuna och sådana som har lägre eller högre ärftlig känslighet för ILT-virus. (Däremot kan inköpta osmittade höns drabbas av akut allvarlig form av ILT när de introduceras i latent smittade flockar.)
[till början]

4. Kan lanthöns också få ILT?

Svar: Ja. Alla raser och hybrider av tamhöns kan infekteras av ILT-virus och utveckla sjukdomssymtom. Vid ILT-utbrotten i Sverige har många olika raser av rasfjäderfä och lanthöns insjuknat, liksom korsningshöns och värphönshybrider.
[till början]

5. Är det sant att det inte finns ILT i Sydsverige?

Svar: Nej, utbrott har inträffat även i Sydsverige till exempel i Skåne, Halland och Småland.
[till början]

6. Är ILT väldigt smittsamt?

Svar: Nej, egentligen inte. ILT-virus sprids direkt mellan fåglarna med sekret från luftvägarna (till exempel när de hostar eller nyser på varandra). Virus kan även spridas indirekt med sekret som hamnat på till exempel inredning, föremål eller på skötarens händer och kläder. ILT-virus sprids inte med vinden.

Om fåglarna är indelade i flera mindre flockar på en gård kan det dröja en tid innan alla flockarna smittas. Inom en känslig flock sprids ILT-virus successivt mellan djuren vilket innebär att alla fåglarna inte insjuknar samtidigt. Hur fort smittan sprids beror på hur nära kontakt djuren har med varandra, hur mycket virus som de utsöndrar och hur noga skötaren är med smittskydd och hygien.
[till början]

7. Om en eller två hönor nyser en dag och ingen annan nyser måste jag misstänka ILT då?

Svar: Nej. Höns kan nysa av många olika orsaker. Nysning är en försvarsreaktion för att så fort som möjligt få bort främmande ämnen och smittämnen från luftvägarna. Höns kan alltså nysa på grund av luftvägsinfektion som kan orsakas av många olika smittämnen. De kan även nysa av till exempel damm eller hög ammoniakhalt i hönshuset.
[till början]

8. Kan man få ILT om man köper djur som ser väldigt friska ut?

Svar: Ja. Upp till 80 % av alla höns som har smittats av ILT-virus och överlevt blir latenta smittbärare. Detta betyder att de kommer att bära på ILT-virus i sina nervrötter och de kommer periodvis under lång tid framöver att utsöndra ILT-virus utan att de behöver visa några som helst symtom på sjukdom. Virusutsöndring från dessa friska smittbärare brukar ofta starta i samband med stress, till exempel vid uppvärpning, när man flyttar hönsen mellan olika flockar eller besättningar, eller utsätter fåglarna för miljöombyten till exempel utställning.
[till början]

9. Stämmer det att man inte får ILT på djur som är i bra kondition och som vistas i en mycket bra miljö?

Svar: Nej. Även mycket välskötta höns kan drabbas av ILT. Konsekvenserna av infektionen kan däremot bli allvarligare och dödligheten högre om djuren är nedsatta på grund av bristande skötsel, dålig miljö i hönshuset eller om de har andra infektionssjukdomar. God miljö och skötsel påskyndar tillfrisknandet.
[till början]

10. Kan jag eller mina barn bli sjuka om vi umgås med ILT-sjuka djur?

Svar: Nej. ILT-virus kan bara infektera hönsfåglar, främst tamhöns, men även rapphöns, fasaner och påfåglar. ILT-virus är helt ofarligt för människor och andra däggdjur.
[till början]

11. Min höna har haft ILT, hur länge har då kycklingarna efter henne immunitet?

Svar: En höna som har infekterats med ILT-virus reagerar bland annat med att bilda antikroppar. Antikroppar överförs till hennes kycklingar via äggulan. Antikropparna kan påvisas i blodprov under kycklingens första tid i livet, upp till ungefär två till tre månaders ålder.

Tyvärr ger de antikroppar som finns i blodet inget skydd mot infektion med ILT-virus, varken hos hönan eller kycklingen. Andra delar av immunförsvaret (cell-medierad immunitet) är aktivt mot ILT-virus, och detta överförs inte från hönan till kycklingen.
[till början]

12. Kan småfåglar få ILT?

Svar: Nej. Småfåglar kan inte infekteras eller sprida ILT-virus. Enbart hönsfåglar (tamhöns, rapphöns, fasan och påfågel) drabbas.
[till början]

13. Är det sant att ILT inte går över via ägg?

Svar: Ja. ILT-virus smittar inte via ägg. Detta beror på att ILT-virus inte sprids i fåglarnas blod eller till äggstocken och äggledaren. Det finns inte heller några tecken på att ILT-virus kan spridas via äggskalen, men vill man vara på den säkra sidan så kan man desinfektera kläckäggen innan de läggs under höna eller i ruvaren. Inköpta kläckägg bör desinfekteras.
[till början]

14. Är det farligt att äta ägg efter ILT-smittade/vaccinerade djur?

Svar: Nej. ILT-virus angriper inte människor och ILT-virus utsöndras inte i ägg.
[till början]

15. Varför blir en del djur jättesjuka när det knappt märks på vissa?

Svar: Detta kan bero på många olika saker. Först och främst kan ILT-virus finnas i olika varianter. Vissa är mer aggressiva än andra. Smittdosen (hur mycket virus fågeln smittats av) är en annan viktig faktor. Fåglarnas ålder, allmänna hälsotillstånd, immunförsvar (vissa fåglar kan ha träffat på viruset och blivit immuna) och om de är infekterade av andra smittämnen kan påverka graden av sjukdom. Det kan inte heller utelutas att ärftliga faktorer spelar en roll vid ILT, men detta vet man inte så mycket om.
[till början]

16. Varför verkar det som om vuxna djur blir sjukare än ungdjur?

Svar: Det stämmer att vuxna höns brukar utveckla både allvarligare och mer typiska symtom på ILT än kycklingar. Kycklingar blir mycket sällan sjuka i tidig ålder. Varför det är så är inte känt.
[till början]

17. Om jag har en sjuk tupp med svullna ögon och ingen annan av mina 28 djur är sjuka, kan det vara ILT då?

Svar: Ja, det kan inte uteslutas att tuppen har ILT. Tuppens symtom kan även orsakas av någon av alla de andra smittämnen som kan ge luftvägsinfektionerna hos höns.
[till början]


18. Varför visste inte min veterinär vad ILT var för något när jag ringde?

Svar: I Sverige är förhållandevis få veterinärer specialiserade inom fjäderfäområdet och många veterinärer kommer inte i kontakt med fjäderfän i sitt dagliga arbete. Dessutom är ILT en sjukdom som har blivit aktuell först under senare år.
[till början]


19. Jag var på propagandautställning förra året och fick med mig sjuka djur hem, mina gamla blev inte sjuka, har mina djur antikroppar mot ILT då?

Svar: Under förutsättning att det var ILT de nyinköpta hönsen hade så är den troligaste förklaringen till att de gamla hönsen inte insjuknade att de redan var immuna, det vill säga att de tidigare i livet infekterats av ILT-virus och blivit motståndskraftiga. I så fall har de gamla hönsen antikroppar mot ILT som kan påvisas i blod eller ägg (se även Frågor och svar om ILT del 1, fråga 11).

De nyinköpta fåglarna kan ha smittats i sin ursprungsbesättning, på utställningen eller när de anlände till sin nya besättning. Inkubationstiden för ILT är cirka 6-12 dygn.
[till början]


20. Om man tittar på SVAs hemsida så är antalet ILT-utbrott inte så många. Stämmer siffrorna eller finns det fler utbrott som inte är med i listan?

Svar: Totalt har 54 ILT-utbrott diagnostiserats i Sverige mellan 1997 och 2005. Utbrotten utgör sannolikt "toppen på isberget". Det tror vi av flera orsaker:
  • Antikroppar har påvisats i blodprov eller ägg i många andra hobbybesättningar.
  • ILT kan genom obduktion och mikroskopisk undersökning bara fastställas hos höns som dött eller avlivats i akut sjukdomsfas av ILT (under de första sjukdomsdagarna). De typiska förändringarna som finns i slemhinnan försvinner inom några dagar allteftersom den skadade slemhinnan lossnar och hostas upp. I sådana fall måste obduktionen kompletteras av antikroppsundersökning i ägg eller blod. Detta utförs sällan av kostnadsskäl.
  • Det ringer många djurägare till SVA som beskriver sjukdomsutbrott där djuren har symtom som tyder på ILT. Bara en liten del av dem som ringer skickar sedan in djur eller andra prov för undersökning så att diagnosen kan fastställas eller avskrivas.
  • Slutligen undersöks nästan bara fjäderfän i samband med utbrott där sjukdomssymtomen blir allvarliga och dödligheten hög. Fåglar med mildare sjukdomssymtom kommer nästan aldrig till undersökning.
    [till början]

21. Vad händer med mina höns om obduktion visar att de har ILT? Kommer Jordbruksverket och avlivar dem?

Svar: ILT är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige, vilket innebär att veterinären på det laboratorium som ställer diagnosen är skyldig att anmäla fallet till Statens Jordbruksverk. Orsaken till anmälningsplikten är att ILT är en allvarlig sjukdom och att förekomsten i landet måste redovisas internationellt och i samband med export av fjäderfä till andra länder. Det finns inga krav på åtgärder som till exempel att djuren måste avlivas.
[till början]


22. Kan ILT ha spritts från importerade "industrihöns"?

Svar: Nej. Till Sverige importeras ett förhållandevis litet antal daggamla blivande avelsfjäderfän för kommersiellt syfte. Dessa kycklingar blir senare mor/farföräldrar eller föräldrar till värphöns och slaktkycklingar. De importerade kycklingarna sätts i karantän och släpps inte därifrån förrän man säkert vet att de är fria från allvarliga smittämnen. De undersöks med blodprov eller odlingsprov för många olika sjukdomar, däribland ILT.
[till början]


23. Har ILT alltid funnits i Sverige eller har den spritts de senaste åren?

Svar: Sjukdomen ILT är känd för vetenskapen sedan 1920-talet men har naturligtvis funnits mycket längre än så. I Sverige vet vi att ILT-utbrott förekom mellan 1940 och 1959. Sedan dröjde det nästan 40 år innan sjukdomen åter påvisades 1997. Det är tyvärr omöjligt att säkert veta om ILT förekom mellan 1959 och 1997. Allt talar däremot för att ILT fått en ökad spridning under de senaste åren. Liknande utveckling ses i Danmark och Norge.
[till början]


24. Jag har silkeshöns och dvärgkochin. Varje år brukar jag förbarma mig över ett 20-tal värphöns från en "hönsfabrik" i närheten. Hönorna brukar alltid bli förkylda och en del dör efter en tid. En vän till mig tror att de har ILT. Beror det på att de är sönderavlade och inte tål att leva vanligt hönsliv (de har suttit i bur hela sitt liv)? Eller beror det på att de har sjukdomar på hönseriet?

Svar: På värphönsanläggningar försöker man skydda hönsen mot smittsamma sjukdomar så att de inte ska bli sjuka och dö eller få sämre äggproduktion. När värphöns blandas med hobbyfjäderfän möter de därför smittämnen som de helt saknar motståndskraft mot, eftersom de aldrig träffat på smittämnena tidigare. De löper då risk att insjukna av smittämnen som finns hos friska men smittbärande hobbyhöns. Snuvan i detta fall kan till exempel bero på att de drabbats av ILT eller mykoplasmainfektion, två sjukdomar som inte finns hos svenska värphöns i kommersiella besättningar i dagsläget.
[till början]


25. Kan kalkoner få ILT?

Svar: Det finns inga kända fall av ILT bland kalkoner i Sverige eller i andra länder.
[till början]


26. Är ILT, Newcastle och fågelinfluensa samma sjukdom?

Svar: Nej. Infektiös laryngotrakeit (ILT), Newcastlesjuka och fågelinfluensa orsakar av tre olika virus.
[till början]

Frågor om behandling

1. Hur sjuka ska mina djur vara för att jag måste kontakta veterinär?

Svar: Enligt Djurskyddslagen är man som djurägare skyldig att se till att sjuka eller skadade djur ges nödvändig vård, vid behov av veterinär, alternativt att djuret avlivas omedelbart om sjukdomen eller skadan är svår.

När det gäller höns eller andra fjäderfän med luftvägsinfektion (snuva/förkylning) så kan man generellt säga att vid lindrig sjukdom, det vill säga om hönsen är förkylda men är pigga, äter och dricker och inte visar akuta andningsproblem, så finns det i regel inte någon anledning att kontakta veterinär. I de flesta fallen försvinner symtomen inom några veckor. Om djuren inte tillfrisknar spontant eller följdinfektioner tillstöter så ska man kontakta veterinär. Om fåglarna visar tecken på allvarlig sjukdom, till exempel om hönsen får svår andnöd, blir kraftigt medtagna eller dör är man enligt lag skyldig att omgående kontakta veterinär.
[till början]


2. Kan jag ge antibiotika till mina höns om de har fått ILT?

Svar: Antibiotika har ingen som helst effekt mot ILT-virus. Om fåglarna drabbas av bakterieorsakade följdinfektioner kan däremot antibiotika förkorta sjukdomsförloppet och mildra symtomen. Antibiotika är receptbelagd. Den veterinär som kontaktas avgör om det kan vara värdefullt att försöka behandla fåglarna med antibiotika.
[till början]

 

Frågor om provtagning

1. Hur gör jag om jag vill skicka in djur för obduktion och vad kostar det?

Svar: Enklast är att ringa laboratoriet och be om råd. Information om hur man går tillväga finns även på SVAs hemsida (länk).

Om man misstänker att fåglarna har drabbats av en allvarlig smittsam sjukdom, till exempel ILT, så betalar man en självrisk på 330 kronor (upp till tre djur för samma pris) plus moms och expeditionsavgift (25 kr) (pris 2006). Observera att en veterinär måste remittera in sådana fåglar, alternativt måste man ringa och komma överens med laboratoriet på förhand att anslaget går att utnyttja. Priset i övriga fall är 180 kr per fågel plus moms och expeditionsavgift. Kostnad för mikroskopisk undersökning, bakterieundersökning med mera tillkommer då efter behov i det individuella fallet.
[till början]


2. Vad kostar det att ta blodprov?

Svar: Analys av antikroppar mot ILT i blod kostar 62 kr/prov och i ägg 67 kr/prov (pris 2006). Moms och expeditionsavgift tillkommer. Kostnad för blodprovtagning tillkommer. Kontakta lokal veterinär för prisuppgift.
[till början]


3. Hur många ägg måste jag skicka in för provtagning för att få ett absolut säkert resultat?

Svar: Ju fler ägg eller blodprov som undersöks desto säkrare blir svaret. För ett helt säkert svar krävs egentligen att alla höns i små flockar undersöks. Av kostnadsskäl är detta i regeln inte möjligt. Som riktvärde kan man därför ange att minst sex prov ska undersökas.
[till början]


4. Kan jag provta mina djur före vaccinering?

Svar: Ja. Om antikroppar inte påvisas betyder det att djuren aldrig har träffat på ILT-virus och att de riskerar att insjukna. Om antikroppar påvisas betyder det att de har smittats av ILT-virus. Efter vaccinationen kan man inte skilja på antikroppar som utvecklats till följd av vaccination eller naturlig infektion.
[till början]

 

 

Kopierat med tillstånd från SVA.