Svenska Rasfjäderfäförbundet/SRF är ett rikstäckande förbund vilket bildades 1975 ur Svenska Dvärghönsklubben.

 

Förbundet är idag riksförbund och organiserar ägare av fjäderfä som dvärghöns, stora höns, ankor, gäss, kalkoner och alla raser av prydnadsfjäderfän som inte organiseras av Svensk Duvavelsförening eller Svensk Fågelhobby.

SRF är en ideell förening som samlar många människor i Sverige som har rasfjäderfän som hobby. SRF är anslutet till Entente européenne d´ Avivulture (Det Europeiska förbundet) som samlat alla europiska länder under ett paraply med likartade intressen. Vi i SRF ser som vår uppgift att sprida kännedom och kunskap om fjäderfän. Det gör vi genom föredrag, konferenser, studiecirklar och utställningar.

Förbundet utger dessutom en tidning som utkommer med sex nummer per år. I den behandlas det mesta såsom avel, foder, byggnader och vård. Ett av våra viktigaste arbeten är att se till att de raser och färgvarianter som finns kvar här i landet blir bevarade. Det finns omkring ett 60-tal raser i ett 30-tal färgvarianter av dvärghöns och de stora hönsraserna i Sverige. Ännu fler raser och färgvarianter finns utomlands.

Rasfjäderfäuppfödning är en givande och skapande hobby. Den har ett mål att sträva efter och hoppas på, nämligen att framavla så friska och standardmässiga djur som möjligt.
Vi har för närvarande ca 800 medlemmar. Ett medlemskap i vårt förbund ger många goda kontakter både i Sverige och utlandet. Inom förbundet finns 16 lokalklubbar och 5 specialklubbar spridda i hela landet. De lokala klubbarna bedriver ett intensivt föreningsliv med studiecirklar, studiebesök inom och utom landet och anordnar egna propaganda- och bedömningsutställningar.
Vänd dig till någon i styrelsen om du är intresserad av att bli medlem eller om du har frågor angående vår hobby.

BEVARANDEARBETET

I SRF

 

  

Svenska Rasfjäderfäförbundet bevarandeplan för våra svenska inhemska raser, såsom Svensk Dvärghöna, Svensk Svarthöna, Ölandsgås, Skånegås, samt Svensk Gul anka och Svensk Blå anka.

Svenska Rasfjäderfäförbundet är sedan många år anslutet till Entente Europeene d´Aviculture et de Cuniculture, dvs. Europaförbundet för fjäderfä. 

Europaförbundets grundläggande mål var att få till stånd en för medlemsländerna gemensam, enhetlig standard.
Den första standarden utgavs 1919 av Sveriges  Allmänna Fjäderfäavelsförening. Standarden är det enda rättesnöre vi har för att kunna framställa våra rasfjäderfän så typiska som möjligt. Vi kan då bevara dessa levande kulturminnen till glädje och gagn för kommande generationer fjäderfävänner.

Föreningens syfte i bevarandearbete.
Väcka intresse för ett bevarande av rasfjäderfän. Främja avel av fysiskt sunda och exteriör fullgoda rasfjäderfän. Att bevara rasernas egenskaper, såsom motståndskraft mot sjukdomar, klimatisk härdighet, fullgoda föräldrar, bra temperament samt flockbeteende. Informera och ge kunskap om fjäderfäns rätta vård.

När det gäller bevarande av populationen av fjäderfä måste generna bevaras i levande populationer. Dessa måste då kontrolleras avelsmässigt så att förändringar i genfrekvenser i möjligaste mån förhindras. För att tillgodose denna noggrannhet kommer djuren som är märkta med SRF:s godkända fotfasta ringar bedömas på utställningar av godkända domare. 
Hos de uppfödare som ej ställer ut sina djur kommer hembesök att göras. Enbart djur som bär SRF:s fotfasta ring bedöms. De uppfödare som blir godkända erhåller ett rasbevis, ett bevis som talar om att man har godkända avelsdjur. De djur som används i avelsarbetet skall bära SRF:s fotfasta ring, de skall följa de riktlinjer som ges av den Skandinaviska standarden. Kvaliteten på ägg samt dess storlek är synnerligen en viktig faktor i avelsarbetet. Riktlinjerna på ägg finns i den Skandinaviska standarden och skall följas.

Avelsmål
Vi önskar ej förändra våra raser, vi har som mål att stabilisera deras     
egenskaper, deras livskraft, deras fertilitet, deras ruvförmåga osv.
Exteriör genom bedömning av godkända domare, detta är viktigt för t.ex.
Skånegås kontra Ölandsgås med tanke på deras storlek och vikt.
Sedan dess nyttoegenskaper, de finns genom uppfödarnas kunskaper
och avelsråd från SRF samt hänvisning till den Skandinaviska standarden
så djuren förblir så rastypiska enligt SRF:s standard.

Härstamningskontroll    
Djuren är genom vår ringlista och våra rasbevis registrerade inom SRF.     
Tillgång till registret har SRF:s styrelse och de som är förtroendevalda
till uppgiften. Informationen på ringen är årtal, storlek och nummer-
löpande som registreras på uppfödaren genom SRF, denna dokumentation
görs av ringförvaltaren.

Krav på rasrenheten
Rasrenheten säkerställs genom våra fotfasta ringar och dokumentation
i rasbevis. En uppfödare måste under 3 år följande på varandra uppvisa     
sina djurs avkomma för bedömning detta för att säkerställa rasrenheten.
Inkorsning av andra djur är under inga omständigheter tillåtet.
Varje uppfödare har som krav att hålla sina avelsgrupper åtskilda under
avelssäsongen.
Vid märkning av djur dokumenterar uppfödaren noggrant upp numren
på de djur som ringmärks.
Om djuret skulle tappa sin ring, tas det djuret ut ur avelsgruppen.

Välkommen att hjälpa till att bevara våra Svenska inhemska raser.

Britt Börjezon
Svenska Rasfjäderfäförbundet